 |
| Jaktevent med Zeiss. |
Jaktevent med Zeiss i Tangermunde/Sachen dryga två timmar utanför Berlin i den gamla Östtyska delen av nuvarande Tyskland. Fick inbjudan och hade hört så mycket gott om detta event av kollegor som varit med tidigare att tiden det tog att tacka ja, rörde sig om en hastighet som skulle få en kula att känna sig avund.
En dag med produktutbildning och två dagars jakt och en massa samtal med kollegor från tjugotalet olika länder med samma intresse som en själv. Ni förstår säkert att sådan går knappast tacka nej till.
Ett event som från början till slut visades sig vara ett av de mest professionella man varit med om. Har varit en Zeissfan sedan man fick sitt första sikte monterad på bössan och det blev inte mindre av detta.
Första delen av produktutbildning i lektionsal närheten av stort militärt skjutfält där den andra delen av dagen handlade om skytte. Här är det genomgång av Zeiss historia, hur det startade, hur det delades efter 2:a världskriget och hur det ser ut nu. En intressant liten historielektion.
Zeiss-produkterna var givetvis i fokus. Nyheterna, Utvecklingen, Ergonomi m.m. Givetvis var vi alla nyfikna när Zeiss skulle komma med nya förstoringar på siktena (läs: ungefär som Swarovski). En massa frågor kom och de duckade för svaren som den bäste och mest rutinerade politikern. Men så mycket kunde vi läsa mellan raderna att något händer inom deras slutna rum som har med förstoringsväxeln att göra. För de sikten som endast (hitintills) är gjorda för USA-marknaden har vi kunnat se resultatet på ShotShow i Januari 2013. Ny lågpris modell Terra och en större växel (5x )på förstoringen hos Conquestserien. Blir spännande att se vad de presenterar på IWA-mässan i Mars.
Det var test av synfält, belysning, ballistiska torn, olika förstoringar. Skytte var mot rörliga mål i sida och mot dig, olika skjutavstånd och skytte med och utan stöd. Skyttet och testerna utgjorde dessutom en nationstävling. En tävling som de nordiska länderna dominerade totalt :-) Seger för Norge, tvåa Danmark och trea Sverige och just utanför pallen denna gång Finland.
 |
| Snabbskytte mot mål som kommer mot en, med Sauer 303 och Zeiss Victory HT 1,5-6X42. |
 |
| Glada svensak deltagare efter att kollat resultatet av skyttet på frihand. Jesper Karlsson, Mikael Kwick och Anders Toresson. |
 |
| Samling och genomgång på skjutbanan. |
 |
| Skytte på avstånd 100, 200 och 300 meter. Med Blaser R8 och Zeiss Victory HT 3-12X56 med nya ballistiska tornet ASV. |
På kvällen en middag som fyllde våra magar med allehanda tyskt viltkött och dryck (den första och alla andra kvällar också). Här längst fram på bilden har vi de norska och finska kamraterna.
En presentation av jaktområdet, jakten, vad som var lovligt respektive inte. Mannen som var jaktchef och viltförvaltare på det stora övningsfältet ca 10000 hektar var tydlig i sitt tal på kvällen. - Varg har kommit in från öst och finns i området. Varg är inte tillåtet, inte ens under de förutsättningar som vi i Sverige har med paragraf 28. Skabbiga, sjuka, skadade nej, inte ens i syfte att förkorta deras lidande. Lovligt var Kronhjort, Dovhjort, Rådjur, Vildsvin, Mufflon och vilt fanns det gott om.
Jakten
Efter alla förmaningar om vad som fick skjutas respektive inte, säkerhet m.m. var det dags. Samling inför jakten på morgonen och utdelning av pass. Jag kan sammanfatta det hela som. Det finns inget utrymme för diskussioner vem skulle på vilket pass och vilket område den vem skulle släppa hunden var. Ca. sextio-sjuttio skyttar från skilda kulturer och nästan trettio drevkarlar/kvinnor med hundar som skulle ut. Har upplevt vid andra tillfällen där samtalen om var, när och hur man ska sitta och gå tagit nästan längre tid än själva jakten :-) Här var det inte så.
Området vi skulle jaga rymde gått och väl de skyttar som var med. Vi blev alla utplacerade i jakttorn utan synlig kontakt med övriga skyttar. Inga egentliga begränsningar med skjutriktningar för någon av deltagarna. Ungefär 2000-2500 tusen hektar av de dryga 10 000 hektaren som fanns disponibla togs i anspråk per såt.
Dagen innan hade man fått skriva upp vad man ej skjutit av vilten som fanns och min gissning var att vi utplacerades utifrån den listan då det helt klart fanns mer av en viss viltart inom vissa av delar av området.
Första såten blev i en gallringsskog, hög och tätstammig lövskog där skott mot vilt i snabb rörelse nästan skulle vara helt uteslutet. "Ville inte under några förutsättningar som helst som jaktgäst hamna i ett läge där ett eftersök skulle behöva ske med mig som orsak". Kom de gående eller stanna upp så fanns möjligheten att skjuta på håll upp mot 200 meter. Men det var att sitta stilla, (som vanligt) för att inte röja sig om de skulle komma åt ens håll och stanna upp.
Utsikt från jakttornet och en inblick i kikaren där jag ville fånga upp viltet i den röda punkten i mitten. Och som så många gånger förr, ingenting, ingenting och helt plötsligt så finns de där. Först en flock med ca 12-15 mufflonfår. Inte lamm, inte tacka och inte den stora, dyra baggen (medalj-trofeerna fick vi betala bra mycket extra för).
För mig är upplevelsen densamma. Jag har suttit stilla och tyst så att viltet kommer till mig, jag har kommit till skotttillfälle, jag har valt att avlossa ett skott och jag har träffat så att viltet gått i backen. I det här fallet kunde jag dessutom välja djur och det blev precis så stor att ingen extra kostnad utföll.
Någon liten timme senare kommer två mycket raska kronhjortar springande förbi på alltför långt håll. En riktigt stor med fullt utväxta horn och en liten mindre åttataggare, men ändå i mina ögon stor. Stannar upp, kastar tillbak a(antar att de fick vind av annan passare ca 300-400 meter bort från mig)och kommer upp mot passet. Min första kronhjort.. Puls.. Ta det lugnt.. Läget kommer. Yes, där är läget och innan jag hunnit tänka mycket mer är skottet iväg.
2:a jaktdagen fick jag ytterligare en Mufflonbagge av samma storlek som första dagen. Totalt sett en mycket nöjd jägare. Två baggar och en kronhjort som inom kort stolt och hedrade ska få pryda vår vägg inne butiken. Mufflon och kronhjort var vilt som jag ej tidigare har fått tillfälle att jaga.
Viltparad
Som brukligt är åtminstone i den södra landsänden av vårt land och ute i Europa så har man en parad för det fällda viltet när jakten för dagen är avslutad. Åsikten om detta kan vara många men personligen tycker jag det är ett respektfullt hedrande av det fällda viltet.
Viltet lades upp i storleksordning, viltslag för viltslag. Hornblåsare blåste sina fanfarer, hattarna av och skyttarna som lyckats under dagen fick komma fram i turordning utifrån det fällda viltet och emottaga några tyska ord om jaktlycka, ett Waidmannsheil, en grankvist och ett rejält handslag av jaktarrangören.
Utmärkelse
En åttataggarskronhjort och en hyggligt stor mufflonbagge berättigade denna gång (1:a dagens jakt) till titeln Jaktkung. Jagdkönig (Jaktkung). Lite fåfängt kan tyckas, kanske är det, men det tillåter jag mig vara i detta fall. Att få denna glasbit (pris) kändes "blygsamt" i konkurrens med sjuttio andra likasinnade jägare helt Okej.
Som förstgångskytt av någon viltart och jaktkung så är traditionen att man dubbas. Fick lära mig några tyska ord som man skulle säga efter Jaktchefen och avsluta med waidmannsheil. Några dunkar på axeln med ett svärd, blod från viltet i pannan och på kinden och en dryck som skulle inmundigas från ett stort stop. En dryck som får Tequila att framstå som hallonsaft i smak.
Professionellt arrangemang och avslutning
Jakteventet med test och utbildning var otroligt proffesionellt. Jaktarrangemanget likaså. Erfarenhetsutbytet och samtalen med kollegor från Sverige, övriga nordiska länder, Europa och övriga världen är oerhört stimulerande. Det tar en framåt i yrkeslivet.
Hamnar man i Tyskland på med någon form av jakt på agendan så handlar måltiderna (och speciellt middagarna) om rustika miljöer, mat och tilltugg från naturen i rejäla mängder, tysk måltidssdryck i stop och absolut ingenting som har med LCHF och andra dieter att göra. På något sätt har de bevarat traditionerna, det rustika, det rejäla och den sociala samvaron på ett sätt som får mig att trivas.
Seved Wiklund,
Fritid & Vildmarksliv
